Det levande,
muntliga berättandet upplever en renässans de senaste åren, inte bara i
Sverige, utan också runtom i världen. I olika sammanhang samlas människor
ansikte mot ansikte, för att berätta, lyssna och förstå – både gamla
traditionsrika berättelser, sagor och myter, men också levande historia i
form av livshistorier och personliga upplevelser.
Kännetecknande för denna impuls
är: närvaro, värme och enkelhet samt direkt kontakt med åhörarna, sällan med
mikrofoner.
Under de senaste
20 åren har denna impuls fått en stor utbredning i engelsktalande länder,
särskilt USA och England. På många orter finns Berättarsällskap, nätverk,
cirklar och idag finner man fast anställda lokala berättare som t.ex. har
uppdraget att berätta och bevara historier från både landskapet och
människor som levt där. Eller socialrådgivare som också är anställda som
storytellers och jobbar med utsatta, fattiga, barn och ungdom.
Allmänt känt är
sagoberättandets gynnsamma effekt på barn. Men denna renässans i muntligt
berättande handlar i hög grad om den vuxna människans liv. En stor skatt av
mänsklig visdom och erfarenhet genom årtusenden finns bevarad i gamla sagor,
myter och berättelser.
Här uttrycks människolivet med
dess resor till farofyllda trakter, här erövras nya insikter genom kriser
och förvandling – allt i ett starkt och färgrikt bildspråk. Detta språk är
tillgängligt för var och en oberoende av kön, nationalitet eller utbildning.
På detta sätt är muntligt berättande också gemenskapsbildande.
Under 90-talet har det
muntliga berättandet utvecklat sig i helt nya riktningar. Storytelling
används idag som hjälpmedel och utvecklingsmetod både för individer och
grupper: i arbetslivet, inom utbildningar, vid konfliktlösning och i
terapeutiska sammanhang.
Storytelling as a Healing Art –
Muntligt berättande som läkande konst
är idag en starkt växande
rörelse. År 2001 bildades Healing Story Alliance i USA. Detta är ett stort
nätverk av människor från hela världen som medvetet arbetar med det muntliga
berättandet inom ett brett spektrum av sammanhang och teman.
Det utgör ett
tillämpat berättande.
Exempelvis
i terapeutiska situationer (Story Therapy) och vid olika former av fysiska
och psykiska sjukdomar. Eller som hjälp vid livskriser, sorgegrupper, vid
beroendeskap, Alzheimers, i fängelser och inom fredsarbete samt som metod
till personlig utveckling.
Man arbetar både med
traditionella berättelser och spontant berättande, där deltagarna skapar
fram livshistorier ur sina egna liv. Berättaren leder i båda fallen gruppen
genom en process med hjälp av övningar, tal och lyssnande. Kännetecknande är
en kreativ metod till utveckling och läkedom i motsats till ett mera
analytiskt tillvägagångssätt.
Muntligt berättande,
som läkande konst, är inte ett färdigt system, utan ett levande, skapande arbete
som initieras av Berättaren tillsammans med gruppen. Vissa gemensamma
nämnare kan urskiljas:
* det talade ordet
* en levande berättare som inte
läser
* den valda berättelsen är
riktad mot ett tema och den har en transformerande och
meningsbringande kraft (i
släkt med katharsis)
* man bearbetar berättelsen på
olika kreativa sätt och kommer till ökad insikt
* tolkning och förståelse är
helt individuell – var och en tar vad hon behöver
Vad får deltagarna ut av det?
Genom att arbeta med det
levande språket som det uttrycks i muntligt berättande utvecklas ett antal
förmågor och kvaliteter i människan:
självtillit och
självinsikt * förmåga att möta och hantera komplicerade livssituationer *
kommunikation * empati och tolerans * empowerment och stärkt personlig
integritet * ökad förmåga till samarbete, konfliktlösning och nytänkande *
skaparkraft * ökad livskvalitet och vitalitet * förbättring av
minnesförmågan * förbättrad språkförmåga * förebygger sjukdom och obalans
Det är viktigt att påpeka att
utövare av Berättandet som läkande konst förutsätter en fortlöpande
utveckling av berättarens hantverk och konstnärliga förmågor. Ett intresse i
ämnet för handen kopplat med en fördjupning i berättarens traditioner och
arbete skapar ett unikt konststycke som har möjlighet att verka stödjande
och utvecklande på de mest olikartade situationer. Utan Berättandets konst
finns inget tillämpat berättande.
